tisdag 20 juni 2017

Hav av obegriplighet

Hon som har tråkigt och tomt och tar selfies och
fyraåringen i flyktinglägret som blev våldtagen
och detta.
Att vi delar samma information
Att ingenting händer
Inget mer än att obehaget kamougflerar sej till en förtvivlad stilla trevlighet
Rhododendrobuskar och spår av båtar i hav

måndag 5 juni 2017

Några vardagstimmar

Vaknade klockan fem för att hunden stirrade på mej. Ropade: Kuscha kuscha nu. Försökte leka död och onåbar.
Vaknade fem över fem för att hunden stod och stirrade på mej. Insåg att det är bråttom och rusade ut .
Gick ett varv i morgonkrisp.

Åkte till bibban med treåring som sade: Bibban är så fin.
Läste .Ljuvlig bibbapersonal gav mej bilderböcker. Pratade om fundamentalism med en granne som besökte bibban med sitt barn. Han sa välj själv. Förinta eller förintas. Snart lever också du i ett kalifat. Kände mej nyfiken på hur människor tänker. Kände mej grym. Kände mej bara nyfiken.

Drack kaffe och läste på sunkig cafeteria i anslutning till S-market. Barnet åt en smörgås och en glass. Jag läste . Lyckades stänga av världen för en stund. Mådde illa pga av roskis rakt framför mej.
Tänkte på hur äckliga vi alla är. Vi i kropp. Roskis.

Åkte hem.
  

torsdag 25 maj 2017

som fattas

Ibland är dagen så lång och slingrig att minnet av morgonen inte når kvällens tanke.

Dagen är alltid bokstaven som fattas i ett korsord
ingenting blir färdigt
ändå anar jag ordet
och det räcker

fredag 19 maj 2017

Idag. Vid vägrenen.

Och så är det plötsligt den tiden på året när stora barnen reser runt i världen och landar som fjärilar på min axel och flyger sin väg och jag blir kvar.
Sopar golv och går ut med hunden.
Hänger mattan över balkonräcket.
Vattnar krukväxterna
och rensar ur kylskåpet.

Och kör till Ekenäs där tredje stora barnet som har våravslutning i sin skola sjunger på scen.
I bilen ska jag svara på en förfrågan om hur det är att skriva och ha storfamilj, och det enda jag kan tänka på är pensionären som skulle ut och lufta bilen och körde rakt genom den livligt trafikerade korsningen för han kunde inte skilja mellan gaspedal och broms .

Och jag skrattar så  ögonen försvinner och kroppen krampar och jag måste blinka in till vägrenen för att skratta färdigt och inte kunna sluta tänka på gubbens förvåning när han trodde att han bromsade men körde rakt in i rusningstrafiken och hela hans kropp var som en käpp av förvåning i bilen när han krockade utan att förstå varför. Att hur gick det nu såhär?


onsdag 17 maj 2017

tisdag 16 maj 2017

Dagens fenomen

 När en inkompetent person är inkompetent att inse sin egen inkompetens.

( Se Dunning-Kruger effekten)

söndag 14 maj 2017

Den nakna kvinnokroppen i reklam. It is not for sale för helvete.

Det må vara att det ändå är ett litet steg i rätt riktning när ett företag som tillverkar smycken i sin reklamföring använder sej av en lite mer mångsidig kvinnokropp än vad vi är vana vid att se.

Allt oftare hittar den manipulativa marknadsföringen nerven och pulsen där det brinnande hjärtat bankar ut sitt blod. Det ligger i reklamens innersta och hela väsen att nosa upp nerven och manipulera oss, reta oss, kittla oss, väcka oss, provocera oss-till att konsumera.

Och så radar de upp några tanter på rad, klär av dem och vi köper deras produkter/smycken och jublar över segern och herraväldet över den sanna bilden av kvinnokroppen. Och dessutom disskuterar vi bilden och sprider den i våra facebookflöden. Helt gratis.

Det blir väldigt mycket gratisreklam för skitet. Och bilden då? Och kvinnokroppen? För helvete . Bevisföreningen är skev. På bilden ståtar idel vackra och unga och passligt lite rundare former som ändå sedesamt döeljs på sina ställen. Och i videon som marknadsför densamma produkten skymtar kanske lite mer. Några fler ur alla som är vi.Men långt ifrån alla. En som kommenterat undfrar förstås att var är den lemlästade? Var är den kortvuxna?   Men det här är reklam. Det här är inte på riktigt. Det här är inte den goda viljan. Det är marknadsföring utan ideal. Manipulativ och skicklig. Prostitution. Med omedelbar verkan. För vi, kvinnor som köper, förväntas dessutom vara så tacksamma över att även den mörkhyade får vara med, och fettot, och kanske tom den rullstolsbundna för alla är vi sexiga och värda att bära företagets smycken. Tack! Tack så innerligt, för det är ju liksom också det enda en kvinna vill vara. Sexig, naken duga på bild och få bära smycken.
 Not.
Men vi lyfter reklamen med våra reaktioner, för så här laddat är det att visa naken kvinna på bild.
En bild som inte är en bild av Barbie. Äntligen. Lite mer Bratz eller Linda dockan då...

Så. jo jag fattar pointen när mina intelligenta vänner gillar bilden och urskillningslöst sväljer betet , förstår det, för samtidigt är det ju så viktigt att provocera fram en balanserad bildvärld visavi reklam. Men det är så otroligt ambivalent för samtidigt fortgår och kvarstår hela tiden exploateringen, utnyttjandet, den kommersiella karusellen kring kvinnokroppen  för just så söndershoppad, så uppköpt och ägd är hon.
Jag orkar bara inte se enda bild till av avklädda kvinnor som används i syfte att sälja någonting.
It is not for sale för helvete.